Projektet startade 1995 på initiativ av kommunerna inom avrinningsområdet och är med sin lokala förankring och organisation ett gott exempel på hur ett modernt vattenvårdsarbete kan bedrivas.
Arbetet drivs med utgångspunkt från de förutsättningar som finns inom avrinningsområdet. Detta innebär bland annat att alla de nio kommuner som ingår i området också tar del i projektet, både i den beslutande och av politiker sammansatta Programberedningen för Kävlingeåprojektet, och i Tjänstemannaberedningen. Därutöver har det varit naturligt att olika intressen och kompetenser varit knutna till organisationen.
Hit hör representanter för jordbruket, den samordnade vattenkontrollen, den ideella natur- och fiskevården, dikningsföretagen och fackkunskap från regionens universitet.
Större delen av administration handhas av projektets sekreterare, anställd av Lunds kommun, som också sköter den ekonomiska förvaltningen. Kontakter med markägare, projektering, upphandling av entreprenader, besiktningsarbeten mm har genomförts av konsult (Ekologgruppen i Landskrona AB).
Till grund för Kävlingeåprojektet ligger det samarbetsavtal som träffades mellan kommunerna 1995. Det första avtalet var tolvårigt, men när det visade sig att projektet behövde förlängas skrevs en ny reviderad version för en avslutande sexårsperiod, etapp III. I avvaktan på bildandet av en ny vattenvårdsorganisation, Kävlingeåns vattenråd, tecknades dock 2009 avtal (undantaget Tomelilla) om ytterligare förlängning gällande 2010 och 2011, etapp IV. Projektet har på så vis omfattat totalt 16,5 år. Avtalen har varit bindande och tidsbegränsade. I avtalen har reglerats hur mycket pengar de olika kommunerna ska skjuta till årligen, vilka åtgärder som ska utföras och riktlinjer för var åtgärderna ska genomföras inom avrinningsområdet.
|