Kostnader

Kävlingeåprojektet har totalt omsatt cirka 120 miljoner kronor under etapp I-IV. De största kostnaderna, cirka 65 %, utgörs av entreprenadersättningar för anläggning av dammar och våtmarker. Resten hänför sig till planering och projektering, markersättningar, undersökning av miljöeffekter, information och administration. Mindre kostnader gäller ersättning för skördeskador, insådd av gräs och plantering av träd och buskar.

Finansiering

Projektet har basfinansierats av de medverkande kommunerna, som stått för nästan hälften av kostnaderna. De statliga miljöstöden för anläggning av våtmarker har under senare år förbättrats, vilket inneburit att den kommunala andelen av finansieringen minskat.

Merparten av den icke-kommunala finansieringen har staten och EU stått för. Dessa senare har genom åren kommit från olika anslag. Under etapp I erhöll projektet, i samarbete med Höjeåprojektet, bidrag från EU:s Lifefond och under etapp II kom det dominerande statliga bidragen i form av LIPmedel (Lokalt InvesteringsProgram) som söktes av några av de medverkande kommunerna Eslövs, Hörby, Höör, Kävlinge och Lunds kommuner. I kommuner som inte sökte eller beviljades LIP-medel skedde medfinansiering genom projektstöd för våtmarker. Under etapp III och IV har de statliga stöden i huvudsak kommit i form av miljöinvesteringsstöd för våtmarker. Dessa stöd har sökts för varje enskilt projekt.

Övriga finansiärer i projektet är Region Skånes miljövårdsfond och en privat donation på

100 000 kr.

Utanför projektets bokförda kostnader och intäkter finns statliga miljöersättningar för skötsel­ av våtmarker och skyddszoner. Även kostnader för medverkan av kommunala politiker och tjänstemän samt representanter för olika intresse­organisationer ligger utanför redovi­sade utgifter. Samma sak gäller delar av kostnaderna för så kallade bidrags­dammar, till exempel dammar för bevattning, som de enskilda markägarna själva får betala.

Fördelning av kommunala anslag

Av de kommunala anslagen står Lund, Eslöv och Sjöbo för de största delarna. Fördelningen mellan kommunerna är fastlagd i samarbets-avtalet och baseras på befolknings­täthet (skatteunderlag), areal inom avrinningsområdet och behovet och nyttan av åtgärderna inom respektive kommun. Behov och nytta har bedömts vara högre i de västra mera uppodlade och havsnära delarna av avrinningsområdet och generellt bedömts vara mindre i de östra delarna och i områdena uppströms sjöarna. 

Figuren till höger visar fördelningen av de kommunala anslagen till Kävlingeåprojektet under etapperna I-III. Under etapp IV har Ystad inte medverkat.