Vid genomförandet av projektet har många viktiga erfarenheter vunnits:

• En fast organisation och ett stabilt kommunalt engagemang med drivande politiker och tjänstemän är en betydande framgångsfaktor och ökar möjligheterna att få extern. finansiering, till exempel av staten och EU. 
• Det går att starta och driva våtmarksprojekt baserade på frivillighet hos berörda markägare.
• Det är ytterst viktigt att det finns en positiv grundsyn på projektet hos alla inblandade parter - en fungerande dialog mellan utförare, markägare och myndigheter är en grundläggande förutsättning för ett framgångsrikt arbete.
• Naturdammar och våtmarker kan sällan återställas till samma skick som tidigare beroende på att grundvattennivåer och vattendragens bottnar oftast har sänkts kraftigt. Ett fullständigt återställande skulle då kunna påverka dagens jordbruk, infrastruktur och bebyggelse i så hög grad att det är praktiskt och ekonomiskt omöjligt att genomföra.
• Det relativt okomplicerade sätt som åtgärderna kunde genomföras på vid projektstarten har successivt behövt stramas upp, vilket innebär att erfarenhets- och kompetensbehovet ökat till exempel i fråga om projektering, samråd/anmälan enligt miljöbalken och upphandlingsförfarande.

• Genomförda åtgärder kräver i allmänhet ett underhåll. I flertalet damm- och våtmarksanläggningar ingår konstruktioner med brunnar, rör eller konstruerade överfall, vilka i varierande grad kräver tillsyn och underhåll för att anläggningens funktion ska bestå.

• Hur avtal mellan fastighetsägare och projektorganisation utformas är av stor vikt för att klargöra ansvar för skötsel av genomförda anläggningar men också vattenrättsligt, särskilt om anläggningen skulle medföra någon form av oförutsedd skada.

En förutsättning för att storskaliga och långsiktiga åtgärdsprogram av typ Kävlingeåprojektet ska fungera är att kostnaderna kan finansieras med i huvudsak statliga medel. Viktigt är därför att länsstyrelserna kan handlägga frågor om ekonomiskt stöd och samråd etc effektivt.  Kävlingeåprojektet kan konstatera att de statliga stöden under den senare delen av projektperioden successivt förbättrats. Samtidigt har Länsstyrelsen i Skåne län utvecklat och anpassat sina handläggningsrutiner.

Inför fortsatt arbete med våtmarker bör lämpliga markområden reserveras för ändamålet i de kommunala översiktsplanerna. Ett långsiktigt arbete kan kräva markköp och markbyten för att underlätta våtmarksanläggning i större skala.

Lagstiftningen som rör arbetet med vattenvården behöver ses över. Det relativt nyvaknade samhälls­intresset för att anlägga våtmarker och dammar och restaurera vattendrag av hänsyn till miljön är dåligt beaktat i miljöbalken. Vidare är det angeläget att stimulera forskningen kring damm- och våtmarksekologi genom att ytterligare studera de faktorer som påverkar dessa miljöers förmåga att reducera näringsämnen. Kunskapen om att sprida och aktivt etablera hotade arter i restaurerade och nyskapade våtmarksmiljöer behöver också öka.

Resultat och erfarenheter av Kävlingeåprojektet avseende våtmarkernas betydelse för vattenrening, biologisk mångfald och rekreation presenteras under rubrikerna Renare vatten och Mer natur.