Höga värden

Många av vattendragen och sjöarna i avrinnings-området hyser stora värden. Huvudfåran, Klingavälsån, Björkaån och delar av Bråån är alla utpekade som nationellt eller regionalt värdefulla vatten. Detsamma gäller Krankesjön, Sövdesjön, Snogeholmssjön och Ellestadssjön. Vattensystemet hyser också en mycket varierad fiskfauna och åtgärder för att främja fisket har lång tradition (se nedan). Också övrig vattenlevande fauna är rik, bland annat med flera ovanliga dagsländor, nattsländor, snäckor och musslor. I flera vattendrag finns den tjockskaliga målarmusslan, som åtnjuter särskilt skydd genom att den är fridlyst i Sverige och finns med i EU:s art- och habitatdirektiv.

Når inte god ekologisk status

Även om naturvärden knutna till vattenmiljöerna på många håll är mycket höga finns också stora miljöproblem i området. Intensivt jordbruk präglar vidsträckta arealer och påverkan från näringsläckage är mycket påtaglig i många vattendrag och sjöar som uppvisar höga halter av både kväve och fosfor. Också utsläpp från områdets många reningsverk påverkar vattenmiljöerna, inte minst lokalt. Vattenmyndigheten har nyligen klassat vattenkvaliteten i avrinningsområdets större vattendrag och sjöar och funnit att den med undantag av Krankesjön och ett par biflöden längst i öster inte når upp till de krav på god ekologisk status som föreskrivs i EU:s vattendirektiv.

Väldokumenterat vatten

Kävlingeåns vatten är ett av Sveriges mest väldokumenterade. Redan 1958 startade Kävlingeåns Vattenvårdsförbund (www.kavlingeans-vvf.com) sin verksamhet och sedan dess har fortlöpande vattenkemisk kontroll bedrivits i vattensystemet. Blickar man tillbaka till 1950 och -60 talen är det tydligt att mycket förbättrats under senare decennier. Utsläppen av syretärande ämnen, fosfor och ammonium från industrier och kommunala reningsverk har minskat drastiskt, vilket förbättrat livsvillkoren för djurlivet, inte minst för fisken.

Fisk och fiskevård

Kävlingeåns vattensystem har en spännande fiskfauna. 28 fiskarter har observerats. Ån är rik på havsöring som varje år vandrar upp från havet till vattensystemets olika grenar för att leka. Åns nedre delar är känt för sina ”krokodiler” – storgäddor i 15-20 kilosklassen.

Kävlingeån är förknippad med en lång fiskevårds-tradition. Redan i början av 1940-talet startade Svenska Lax och Laxöringföreningen sin verksamhet under ledning av Philipp Wolf. Föreningen satsade bland annat på olika fiskvårdande åtgärder i Kävlingeåsystemet. För att bättre kunna räkna fisk och kontrollera fiskfaunan utvecklades fiskfällor av den typ man alltjämt kan se vid Håstad mölla i Kävlingeån. Tekniken att bedöva och fånga fisk med elström, elfiske, utvecklades också.

Fortfarande drivs ett aktivt fiskevårdsarbete i vattensystemet, bland annat genom fiskevårds-föreningarna Kävlingeåns-Löddeåns fiskevårds-område (www.loddean-fiske.org) och Björka-Åsumsåns fiskevårdsområde (www.bjorkaan.se).

Tips på var du kan läsa mer om avrinningsområdet finns under Länkar.