Det praktiska arbetet med att anlägga våtmarker och dammar omfattar många olika moment. Steg ett är att hitta lämpliga platser i landskapet. Mestadels har detta arbete bestått i att ta emot intresseanmälningar från markägare efter det att information spridits om projektet i tidningar, broschyrer och vid informationsmöten.

Inkomna anmälningar har bedömts efter potentiell nytta för miljön, tekniska förutsättningar och eventuellt motstridiga intressen. De flesta föreslagna platserna har besökts i fält som underlag för bedömningen.

När en plats bedöms vara lämplig inhämtas uppgifter om området: Hur har området sett ut tidigare? Finns fasta fornlämningar? Är området skyddat på något sätt? Finns något dikningsföretag att ta hänsyn till? Vilka naturvårdsvärden berörs?

Dikningsföretag

I Sverige finns över 30 000 registrerade dikningsföretag. Ungefär 550 finns inom Kävlingeåns avrinningsområde. Dikningsföretag är samfälligheter som kan ha allt från två till hundratals delägare. Dikningsföretagen har till uppgift att avvattna mark. När ett företag fastställts har delägarna juridisk skyldighet att underhålla anläggningen, som oftast utgörs av grävda diken, täckta kulvertar eller omgrävda och rätade vattendrag. Dikningsföretagens åligganden gäller för all framtid men om förhållandena inom det avvattnade området ändras kan omprövning av dikningsföretaget begäras. Också länsstyrelse kan söka omprövning till förmån för allmänna intressen. Uppgifter om dikningsföretag kan du bl a få från Länsstyrelsens karttjänst - länk.

Om platsen fortfarande bedöms som intressant kan arbete inledas med att mäta in höjdförhållanden och i detalj studera eventuella dräneringssystem, rör och ledningar som kan komma att beröras.

Därefter presenteras ett förslag till utformning av våtmarker eller dammar som ska diskuteras med markägare och brukare. När förslaget bearbetats skickas underlag för samråd och ansökan om investeringsstöd till Länsstyrelsen. Samråd sker också med berörd kommun och när så är lämpligt med grannar och företrädare för eventuella dikningsföretag.

Samråd, anmälan, tillstånd och dispens

Anläggning av dammar och våtmarker kräver normalt samråd med länsstyrelse enligt miljöbalken. Från 2007 gäller anmälningsplikt för våtmarker med storlek upp till fem hektar. Även omgrävning av mindre vattendrag är anmälningspliktiga. Om det är uppenbart att allmänna eller enskilda intressen inte skadas behövs inga ytterligare tillstånd. Om risk för skada finns måste tillstånd sökas hos miljödomstolen. En tillståndsansökan med miljöprövning i domstol är ofta en relativt omständlig och både tids- och kostnadskrävande processedur. Vad gäller Kävlingeåprojektet har tillstånd sökts och erhållits av miljödomstol i två fall – Hjularöd (Borstbäcken) i Eslövs/Hörby kommun och Vomb (Klingavälsån) i Lunds kommun.

Om också Länsstyrelsen bedömer projektet som lämpligt och samråden i övrigt inte visat på några hinder, fortsätter arbetet med detaljprojektering och ta fram underlag för upphandling av entreprenad. I detta arbete ingår ofta en geoteknisk undersökning.

När ritningar och beskrivningar av den planerade anläggningen är klara tecknas ett förhandsavtal med berörda markägare och en entreprenör handlas upp för genomförandet.

Under anläggningstiden följs arbetet med byggplatsbesök för att kontrollera att arbetet fortskrider som planerat och för att klara ut frågor och problem som ofta uppkommer under arbetets gång.

När anläggningen är klar ska den besiktigas. Till besiktningen kallas normalt entreprenör, markägare, brukare och representant för berörd kommun. Eventuella fel, brister eller behov av kompletteringar klaras ut.

Efter godkänd besiktning skrivs ett avtal mellan markägare och kommun. Avtalstiden är normalt 30 år för anlagda dammar/våtmarker. Efter att avtalet undertecknats utbetalas överenskommen ersättning till markägaren.

I en del fall kompletteras anläggningarna till exempel med inplantering av buskar och träd.

Ibland fordras efterarbeten som aktualiserats en tid efter att anläggningen färdigställts. Det kan gälla arbeten som omfattats av garantin för entreprenaden eller problem som varit svåra att förutse. Exempel på sådana är reparation av skador på täckdiknings-system eller nödvändiga justeringar på grund av dittills obekanta jordarts- eller grundvatten-förhållanden. Sådana efterarbeten har normalt bekostats av Kävlingeåprojektet.